m a k e m y d a y . s e

Sjuklighet och lite annat (sista veckan)

Jaha! Då ska man summera sista veckan lite. Från och med måndagen fick jag dras med en förkylning, som eskalerade till den grad att jag till slut fick nog och uppsökte sjukhuset. Min hals gjorde då så ont att jag inte kunde sova alls om nätterna.

Song följde med mig upp till VIP-avdelningen som Carl rekommenderat från sitt sjukhusbesök, men där blev jag inte långvarig då jag hade för hög temperatur. Åkte då ned och betalade 14,5 yuan i en lucka och fick ett papper och ett plastkort. Därefter gick vi ut genom en bakdörr, en bit utomhus och in genom en dörr där vi lämnade ett papper och fick ytterligare ett annat.

Vidare till första luckan och jag fick betala 12 yuan till. “Chinese style” sade Song. Sedan gav jag blodprov genom en ny lucka. 30 minuters väntan på svaret, sedan in till en doktor. Som kunde engelska! Han frågade lite allmänna frågor och kollade min hals. Sen skrev han ut ett papper som vi lämnade i en ny lucka, och fick åtta (!) askar medicin i utbyte. Hela kalaset kostade mig cirka 250 yuan. Men det var det värt, för nu, två dagar senare, känner jag mig friskare än aldrig förr.

Så idag har vi varit ute i Yuanjiaping (kommer aldrig lära mig stavningarna) och slösat massa pengar, ätit gott och fikat. Tanken var att jag skulle köpa ett par skor, men jag ger upp den tanken nu för min storlek finns inte i det här landet. Så jag väntar med det till Kuala Lumpur precis innan jag åker hem.

Vi har också varit på bio! En impuslgrej. Kollade “2012″ som var det sämsta jag sett på år och dar. Men det var kul att gå på kinesisk bio, även om det var exakt som hemma förutom lite billigare.

Vad mer, vad mer… sista veckan i Kina! Känns konstigt, massa saker att göra och ännu fler saker man skulle velat ha gjort. Sista skoluppgifterna ska lämnas in, Carl ska få stryk i bowling, åtminstone jag ska dricka en öl eller två, och saker ska skickas hem till Sverige.

På lördag sticker Carl och Johanna mot Vietnam, och på söndagen åker jag för att möta upp Kalle och Magda i Medan, som ligger på norra delen av Sumatra, Indonesien. Därefter ska vi ta oss med buss fyra timmar ned i landet till Lake Toba, världens största vulkaniska sjö. Där ska vi åka båt ut till Samosir Island. Stannar där och har det bra till den 16:e december då vi gör sällskap tillbaks till Medan och sedan skiljs åt. Kalle och Magda flyger hem till Sverige och jag flyger till Kuala Lumpur för att spendera sista dagarna tills mitt plan till Sverige lyfter den 19:e.

Kylan

De senaste dagarna har varit fruktansvärt kalla i Chongqing. För någon vecka sen hade vi 20 grader och sol, och nu är det cirka fem grader och gråmulet. I morgon ska det bli tre grader. Kylan är verkligen outhärdlig. Det finns inga som helst värmekällor i lägenheten, och i köket finns en ventilationslucka som inte går att stänga. Skulle gissa på att temperaturen inomhus ligger på knappt 15 grader. Lagom roligt att behöva ligga fullt påklädd under sitt jättetjocka duntäcke, och inte ens det räcker för att slippa frysa. Detta har föranlett diverse små sjukdomstillstånd i hushållet, såsom onda halsar och hosta. Så nu sitter jag med både mössa och halsduk inomhus, för att skydda min onda lilla hals. Har även köpt en skön, men ful, pyjamas att sova i.

Carl och Johanna (som kom hit igår) har tagit in på hotell över natten, så jag är ensam hemma tills imorgon.

Pysslat lite

Har suttit och pysslat lite, och tyckte det blev ganska bra. En tanke är att göra en serie av liknande bilder och rama in när jag kommer hem igen.

Dagarna rullar på snabbt nu, samtidigt som det har blivit riktigt kallt. 5-10 grader de närmaste dagarna säger prognosen, vilket gör att längtan till sydligare breddgrader växer sig ännu starkare. Bara ett par veckor kvar nu innan jag flyger till Malaysia.

Vad mer… jo, vi hade en riktigt trevlig middag med Kevin och Raul idag!

Hej Jemina :)

Är nu åter igen på flygplatsen i Shenzhen. Klockan är halv sju på kvällen och det är fyra timmar tills mitt plan lyfter.

Sista natten på hostlet bjöd inte på mycket sömn. Låg och knapprade lite på datorn innan jag skulle sova, och jag anade att det var något konstigt med killen som låg överst i våningssängen bredvid mig. Han hade nyligen kommit in och lagt sig och låg och tryckte i sig mängder med vatten och gjorde konstiga ljud. Plötsligt ser jag hur en kastspya flyger ner för sängen och träffar sängen under, i vilken det sitter en annan kille och surfar på sin dator. Nu kände jag hur det luktade sprit från spykillen, som inte verkade bry sig nämnvärt om vad han precis gjort, utan vände bara på sig och somnade i sina egna spyor. Hela rummet var i chock. Till slut fick dom andra i rummet spykillen att torka upp sina spyor och spraya halva rummet med desinfektionsmedel. Riktig slusk, killen hade en Liverpool-tatuering på benet, vilket säger det mesta.

Jag valde en ganska krånglig från Hong Kong in till Kina. Först tog jag båt från Hong Kong över till Macau, men hann inte mer än vända innan jag tog en annan båt som gick direkt till Shenzhen Airport. Hade hoppats på att i alla fall få se lite mer än en färjeterminal, men båtarna till fastlandet gick inte så ofta och jag ville inte chansa för att kanske missa mitt flyg.

På båten satt jag bredvid en kille som började prata med mig. Han bodde i Shanghai men hade varit i Macau över helgen och spelat på kasino. Vi snackade hela båtresan. Han var riktigt trevlig och rolig, och vi gjorde sällskap in på flygplatsen. Jag sa att jag skulle äta något och eftersom han hade lite tid över till sin flight gick vi för att äta tillsammans. Inne på Pizza Hut frågar han vad jag vill ha, “I pay! You are a student, I work”. Kändes lite dumt men han såg välbärgad ut så jag lät mig bjudas på maten hehe. Plötsligt pekar han på brickan och säger att hans företag exporterar såna. Även sugrören, och underlägget på brickan. Jag frågade då om företaget var stort, och han svarade “No, not big, I own the company! I got 60 employees”. Han berättade att han åkt till Macau som en present till sig själv, och att han hade råd att förlora massa pengar på kasino.

Sen en annan liten lustig sak. I förrgår såg jag ett europeiskt par med ett litet barn uppe vid Victoria Peak, lade märke till dom eftersom dom verkade bråka hela tiden och var till synes allmänt irriterade på varandra. I dag på färjan till Macau ser jag dom igen! Det var väl inte så kul i sig, om det inte varit för att jag ser dom en tredje gång här på flygplatsen haha. Lika irriterade på varandra som för två dagar sen och med typ fem stora resväskor att släpa på, plus en barnvagn.

Orkar inte krångla en massa med kameran just nu, så det blir inga bilder i dag. Ska jaga rätt på en kopp kaffe och invänta mitt flyg till Chongqing.

Hong Kong, dag tre

Jag sov riktigt länge i dag, och var inte iväg förrän efter lunch. Åt frukost på Starbucks och sen åkte jag till Mong Kok och Ladies Market, men det var för mycket grejer så jag bestämde för att komma tillbaks på kvällen. Först var jag tvungen att åka en bra bit för att byta en tröja jag köpt men i fel storlek. Efter det åkte jag till Hong Kong Park där jag knallade runt ett tag. Dessvärre hade alla roliga saker hunnit stänga i parken, så jag begav mig till Fortress Hill och mitt rum ett tag för att vila innan jag åkte tillbaks till Ladies Market på kvällen och shoppade lite.

I morgon satsar jag på att stiga upp tidigt och åka till Macau, och sen in till fastlandet igen.

En underbar dag!

Denna söndag blev allt annat än en vilodag för oss. Inte mer än rätt då vi “vilat” ganska friskt sista veckorna, delvis för att Carl har varit sjuk. Planen för dagen var att åka till Jiefanbei där vi skulle bowla och hänga runt lite allmänt på stan.

Åt lunch på McDonalds och begav oss sen mot den byggnad där vi sett en skylt med käglor, varför vi misstänkte att där skulle det finnas möjligheter till bowling. Vi fick leta runt lite, innan vi insåg att bowlinghallen entrades genom att först gå längst in i en vildmark- och friluftsliv-butik. Helt ologiskt, som så mycket annat i detta land.

Vi betalade för tre serier, och det var nu första indikationen kom på att det skulle bli en bra dag: Jag slog Carl med 3-0.

Efter bowlingen var vi sugna på att äta igen, och började bege oss mot det håll vi trodde Subway låg. Men först gick vi förbi datormarknaden, sen hamnade vi på villovägar i Chongqings mer mystiska kvarter, och det slutade med en riktig liten upptäcktsfärd. Slutligen kom vi fram Subway och jag tog ett bord medan Carl skulle beställa sin macka först. Dock fördröjdes det hela enormt av fyra stycken amerikaner av det drygare slaget, som samtliga skulle ha väldigt udda beställningar.

Efter intagna mackor gick vi och kollade i lite affärer, innan vi gav upp dagen och åkte hem för att äta middag nere på hörnet. Här stötte jag på dagens enda motgång, tofu-rätten jag ville ha var slut för andra gången i rad, så jag fick nöja mig med samma rätt som jag ätit varje dag de senaste veckorna. Men men, sen gick vi hem och spelade PES, och jag vann tre (!) matcher i rad, great success!

Nu veckan är det bara skola som gäller, och på torsdag åker jag ensam till Hong Kong över helgen.

Magiska krafter och shopping

Idag hade vi föreläsning i socialmedicin med Miao. Han föreläser för mig och Carl ensamma, vilket är schysst för att man kan diskutera på ett annat sätt än vad man kan med 200 andra utbytesstudenter i salen. Ämnet är intressant och Miao är duktig på det han gör, men ni som följt bloggen kanske kan dra er till minnes en viss föreläsning innehållandes UFO:n. Idag hamnade vi återigen på ett snarlikt stickspår.

Mitt i sin powerpoint avbröt han sig, öppnade Paint och sa att mystiska experiment har ägt rum på universitet. Han ritade lite med datormusen och förklarade hur man lyckats få bakterier på olika fat ökat respektive minskat i antal, enbart med tankekraft! När Carl ifrågasatte experimentet blev Miao ivrig att berätta om andra exempel där denna “magical force” uppenbarat sig. Han berättade om en gång då han köpt en ny glashylla till sitt skåp hemma. Hyllan hade inte riktigt passat, den var någon centimeter för stor. Men Miao kom på att också skulle försöka lösa problemet med tankekraft. Han lutade hyllplanet mot väggen, ställde sig och tittade på den samtidigt som han i fem minuter tänkte “Krymp! Krymp!”. Vips! Så passade hyllplanet i hyllan. Haha!

Efter föreläsningen gick vi och åt. Jag åt en stek och Carl åt någon kycklingrätt med ris. Sedan stack vi till Jie fan bei för att shoppa. Saken är den att vädret har slagit om extremt snabbt i Chongqing. Det var inte mer än någon vecka sedan man kunde gå runt i shorts och t-shirt, men nu är klimatet närmast som en svensk höst, väldigt grått och 10-15 grader. I morse kände vi oss verkligen frusna och isoleringen i lägenheten verkar vara lite tveksam. Följdaktligen behövde vi lite nya varma kläder. Vi hittade varsin schysst jacka och tröja, och Carl köpte lite nya spel till sin dator för 15 yuan styck. Sen tog vi taxi hem och spelade. Plötsligt knackade det på dörren, och en man stormar in med nya lakan som han bytte åt oss innan han gick. Vi tror att det kan vara så att han även gav oss nya täcken på grund av den fallande temperaturen. Det var lite pinsamt att få främmande när lägenheten ser ut som en ungkarlslya upphöjt till två.

Snus och fotboll

Idag är jag, för första gången i Kina, uppe tidigare än Carl. Varför jag är det återkommer jag till.

Vi har haft en riktig slappar-helg, Carl är fortfarande lite krasslig så vi har hållit oss hemma och spelat datorspel typ. En stor fördel med det är att man slipper slösa pengar, tummen upp!

På tal om pengar, så var det dags att betala hyran igår. Jag vet inte hur det ser ut i resten av Kina men i vårt hus fungerar det inte direkt som hemma, med betalning via internetbanken osv. Här går man till bossen (som Song kallar honom) och ger kontanter direkt i handen.
Kostnaden för lägenheten är 2000 yuan, sedan tillkommer kostnader för vatten, el, gas, internet och en del annat. Vi mötte Song utanför huset, eftersom han är den som kan kinesiska och sköter snacket, och åkte till sjätte våningen i huset där bossen har sin reception. Bossen stack iväg och kollade vår elförbrukning och oron började växa, tänk om det blir jättedyrt! När han kom tillbaks hade han en lapp med sig och när Song såg den utbrast han “Oh my god! You are using too much electricity!”. Vi förklarade att vi hade två datorer och en del andra elprylar som måste laddas, och undrade hur mycket det skulle gå på. 400 yuan blev svaret, inte så farligt ändå! Sedan skulle vi gå upp och kolla hur mycket vatten och gas vi använt, men det var ingen fara på taket.. vi fick betala runt 40 för gas och bara några kronor för vatten. 150 yuan för internet, 8 för städning och en mindre summa till portvakt, hiss (!) gjorde att den totala summan landade på 2668 yuan.

Vi höll oss vakna in till natten med anledning av VM-kvalmatchen mot Danmark. Styrde upp så vi kunde lyssna på Radiosportens webradio, jättebra. Några minuter in i matchen sa jag åt Carl att slå på CCTV5, som är sportkanalen på TV. Det KAN ju vara så att dom visar matchen. Vår lycka var total när vi såg blågula och rödvita små gubbar framträda på skärmen! Tyvärr blev ju matchen en riktig besvikelse, och vi kom i säng runt fyra på morgonen.

Jag vaknade av att mobilen ringde klockan kvart i tio. Det var Song som sa att vårt paket från Sverige hade kommit. Det är nämligen så att den 23 september beställde jag snus från Swedish match. Leveranstiden till Asien skulle ligga på 5 till 10 dagar, något som lät väldigt optimistiskt redan från början. Igår bad vi Song ringa den kinesiska posten för att kolla var paketet höll hus. Han satt och ringde runt i nästan en halvtimme och lät mer och mer upprörd för varje samtal. Vi fick veta att snuset befann sig i Chongqing, men inte var. “Maybe some days later” blev det slutgiltiga beskedet. Men nu hade det alltså kommit fram till Song, som nu avbrutit sin söndagssömn för att komma och lämna det hehe. Så om detta inlägg ter sig lite osammanhängande så beror det på att jag inte känner mig riktigt utvilad

Ciqikou

I går frågade Song om vi i dag ville åka till Shapingba, som är en stadsdel. Då Carl inte kände sig helt 100, och jag kände att jag behövde komma ut efter ett par dagars slappande, åkte jag dit själv med Song utan att riktigt veta vad hans plan innefattade. Vi åkte en bra bit innan taxin stannade och jag förstod att vi skulle besöka “old town” som Song pratat om, det kinesiska namnet är Ciqikou. Enligt Wikipedia är Ciqikou en av Chongqings främsta sevärdheter och började byggas under Kejsar Zhenzong runt år 1000. Området är väldigt mysigt och känt för alla matställen med lokal mat.

Efter min och Songs lilla utflykt åkte jag hem och åt lunch med Carl, jag åt en stek med stekt ägg och ris. På eftermiddagen skulle vi möta Kevin för att diskutera vår studie i Sex Education-kursen. Efter det begav vi oss till Yuan Jia Ping och åt på KFC, följt av ett besök på Starbucks där vi lekte viktiga med våra laptops en stund. Sedan gick vi på en liten upptäcktsfärd i YJP, och vi kunde konstatera att det finns väldigt väldigt mycket affärer och att strukturen inte är riktigt samma som i Sverige. Här kan man gå in genom hemliga dörrar och hamna i helt andra världar, man hittar affärer överallt. Jag försökte pruta mig till ett bra pris på en extern hårddisk men blev nog lite dumsnål och fick gå därifrån tomhänt. Ibland lyckas man och ibland inte. Däremot köpte vi en basketboll på Carrefour, så nu kan vi sporta ännu mer!

Yangtze river cruise

Den 1 oktober fyllde folkrepubliken Kina 60 år. Detta firas med att alla är lediga en hel vecka och det är allmänt kaos här. Vi tillbringade denna dag med en liten kryssning på Yangtze-floden, eller Changjiang som den heter på kinesiska. Det är Kinas längsta flod, 630 mil lång.

Med på turen var, förutom jag och Carl, Song och hans kompis Leroy.

Idag fredag har Carl inte känt sig helt hundra, så vi har skippat träning och koncentrerat oss på att ta det lugnt istället. Åkte in till Yangjiaping och åt på ett hemligt västerländskt ställe, vi kan kalla det PH. Sen gick vi till ett annat västerländskt ställe vi kan kalla SB och drack en kopp kaffe. Efter det skulle vi leta efter en handkontroll eftersom en av Carls har gått sönder. Tänkte att jag köper en egen, kan vara bra när jag kommer hem och vill spela. Gick in på Suning som är en hemelektronik-kedja, typ El-giganten. Hittade dock ingen kontroll där så vi lade ner det projektet. Istället gick vi till Metersbowne, en klädkedja ungefär som vårt H&M men som man kan hitta ett och annat schysst plagg på till bra pris.

På Metersbownes nedervåning hittade vi en hemlig utgång, mot något som såg ut att vara ett stort lager. Men vi skymtade lite folk i halvmörkret så vi gick ut. Vad vi hittade var någon slags skum underground-marknad med lite skor, matställen och ett helt gäng ställen som sålde datorprylar, bland annat handkontroller! Jag slog till på en handkontroll för 55 yuan, så pass billigt att jag inte orkade pruta. Om jag har kamera med mig någon gång ska jag fota lite för det stället var verkligen mystiskt. Våningen ovanför påminde lite om Silk Market med sina bås men grejerna som såldes var främst elektronikprylar och lite kläder, det mesta säkerligen piratkopior. Ytterligare en våning upp hamnade vi återigen på Suning haha. Efter vårt lilla “äventyr” åkte vi hem och åt en massa chips. Hittade Pringles i affären så vi köpte hem fyra rör haha!